Looked at yesterday for where the hell it went

My intension was to stand on my feet
But i had to lay down i was feeling beat
From a race i really thought i could win
I was beat before i even had a chance to begin

How could i ever believe i'd do fine
Against my invincible opponent and no finishing line

Jag känner ingenting, värkligen ingenting. Visst, det finns en sorts lättnad inuti mig, att det blivit som det har. Tänk så hade allt varit annorlunda? Jag trodde ju det skulle bli perfekt, men innerst inne vet jag att det inte var så och det skulle aldrig bli det heller. Jag är nästan glad att det blev som det blev.
Jag är nöjd med vår tillvaro, det gör mig ganska glad.  Hoppas bara det fortsätter för jag vill inte förlora någon som dig.
Tack


Idag har jag haft en rätt så OK dag. Lång var den däremot. Gick rätt så snabbt iofs. Nu vet jag inte vad jag ska säga. Jag blir förhoppningsvis av med Ryska bokpresentationen imon och går och tränar. Längtar till morgon kväll. <3

Kommentera inlägget här
Postat av: silvia

girliieeh, det ordanr sig <3 :)

2009-01-14 @ 10:29:37
URL: http://lillakycklingen.blogg.se/

Släng iväg några fina rader här:

Smeknamn:
Kom ihåg mig nästa gång

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress(så att jag kan besöka dig med):

Skriv fina ord här:

Trackback
RSS 2.0