-

And I'd fall apart but I'd remember how
My heart stops every time

You are so special
I just hope that we can be friends
I'll wait forever
But I guess that it all depends
On you and yours
So come on and dance with me
You are so special

I hope this makes you smile
And you might stay that way for a while
'Cause you deserve every grin that you get
And you'll get 'em a lot from me

Oh oh, oh oh

You are so special
I just hope that we can be friends
I'll wait forever
But I guess that it all depends
On you and yours
So come on and dance with me
You are so special

And my heart stops every time.

10 vita dagar, 15 sedda filmer, 4 utlästa böcker och 1 vinterdepression senare börjar skolan.. Fan vilken tråkig dag! Jag gick runt och tjatade hur kul det skulle bli att börja skolan igen men på föreläsningen kunde jag inte koncentrera mig alls och mådde F***a! Nu sitter jag hemma och lyssnar på fin musik och tänker mig bort från all skit!
Hoppas ni har haft en fin måndag!

Ingenting är bra nog, det är deras slagord.
Står i baren och rör inte en min, om dem inte kollar snett på den brevid
Dem tycker allting är bättre i berlin

För ingenting är kul nog,det är deras budord
står på listan och tycker dem har stil.
Borde göra något bättre med sin tid
Dem tycker allting är bättre i berlin.

Vi var ute en kväll och på äventyr,
det var lång kö fast vi var där i tid
ett av ställena som tycker dem är bättre än vi
men nån' känner nån', så vi släpptes förbi.

Jag hade kul, var på gott humör,
dem tyckte klubben var kass och att stockholm sög.

Träffar snubbar i olika sammanhang,
som tycker allting är bättre nån' annanstans.
Skönare stämning, fetare fester,
men klart man mår bra när man är på semester.
Försöker va' hipp. Snackar om allt dem gör på sin tripp,
men vågar inte möta min blick.
Gnäll om du vill men jag fattar inte haken.
Aldrig funderat på att göra nått' åt saken
Själv har jag rest över världshav,
sen jag var ett spädbarn, klart att man är världsvan.
Inget fel med det,

Du som står där på klubben och du tycker du skön,
men är den tråkigaste snubben som trycker i hörnet.
Helt utan någon ? spontanitet?
Allt ni tycker är fel, beror på sånna som er

Jag beställde hundra järn och dansade tills jag inte kunde andas mer.

Jag rökte cigaretter som om det vore syremolekyler i kippandet efter andan.

Där jag låg, under ytan och hoppades någon kunde lyfta upp mig, hålla om mig.

 Jag ställde mig i utebaren. Mer drinkar, nu skiter jag i det.

Undvika det fucking fatala ögonblick jag visste skulle hända den natten, kommande natt eller natten efter det.

Jag bara visste. 

Men jag orkade inte.

Var ett utdött djur på savannen, en skadad struts med huvudet så

långt ner i sanden att min färglöshet smälte samman med markens

torra horisont. 

t a m i g h ä r i f r å n s y n d r o m e t, men jag sa istället två vodka tonic och tvåhundra järn tack.

Tillslut kom han fram och klappade mig på huvudet, bad om ursäkt.

Jag sa tack, nu ska jag sova.

Jag var nog inte kapabel till tal men möjligtvis såg han det i mina ögon.

Det döda flickebarnet utan ro.


Den enda som kan beskriva hur jag känner just nu är Jolin Johnsson, läs hennes blogg på aveny.se